måndag 14 mars 2011

Viltspår 2

I fredagskväll var Linnéa och Linus här på lite tacos, så mysigt. Linnéa och jag gick först en lite sväng med hundarna. Vi syns väl i kvällsmörkret!


Malte, Mozart och Ellie



I helgen har jag varit och ridit, i söndags for jag av när vi galopperade. Jag slog mig inte som tur var!
Det har ju blivit promenader såklart, vädret har varit rätt skapligt. I söndags gick Lucas och hans kompis en sväng med Dacke och Bella så då var Brynolf och jag ute i skogen själva. Det är bra  för honom att vara själv med mig ibland också.

Idag har vi spårat tillsammans med Linnéa och hennes hundar. Jag la lite längre spår ca 100 m. Ganska raka spår alla tre.

Bella tappade spåret och gick runt lite hur som helst, hon fick upp det igen ca 10 meter innan spårslutet så avslutet blev ok. När jag har funderat lite om anledningen till att det inte gick så bra så tror jag att jag gick för nära spåret när jag gick tillbaka för hon drog sig åt det hållet. Nästa gång ska jag lägga spåret i en stor böj för att se om det går bättre. Hon blev väldigt glad när hon kom fram till klöven och ville inte släppa, så hon fick ha den en stund men sen fick jag ta den. Nästa gång ska jag ta med mig extra gott godis att byta med för frolic ville hon inte ha istället.

Dacke SPRANG sitt spår i full fart jag hade fullt sjå att hinna med. Jag tyckte hela tiden att han var en bra bit vid sidan av spåret, men hittade rätt på en gång. Där ser man hur viktigt det är att lita på sin hund. Nästa gång ska jag lägga några vinklar så att han tvingas att spåra lite lugnare och så ska jag låta spåret ligga lite längre så att det lägger sig bättre.

Så var det Brynolf, lilla gubben var så duktig. Lugnt och stadigt med nosen i marken hela tiden. Han ska också få ett lite svårare spår nästa gång. Han tycker att det är så skoj och lekte med klöven en bra stund efteråt.

Linnéas hundar var också duktiga och nu finns det sex trötta hundar (och två mattar)  i Skövdetrakten.

Så här ser det ut hemma hos oss ikväll:


1 kommentar:

  1. Där syns verkligen Dackes stora ärr.Vilken tur att han inte avled då.Det var ju nära ögat.Alla är så söta o gulliga så.Än så länge så är det endast Brynolf som är ärrfri.Hoppas det får vara så.O visst syns ni bra i mörkret.Ni lyser som som lyktor.Kram till er alla Marita.

    SvaraRadera